Ett år har gått. Och ett nytt år med nya möjligheter är på väg.

Så här i slutet av en säsong så kan man lätt bli sittande och fundera över det som varit. Har jag nått mitt mål? Har jag gjort vad jag kunnat för att komma dit? Är jag nöjd eller vad hade jag kunnat göra annorlunda? Och hade det egentligen spelat någon roll i det stora hela? ÄRLIGT!

En liten själv rannsakan helt enkelt. Och vad har jag för planer inför 2015? Kanske lägga upp en grundstruktur, en grovskiss för de stora prioritering- arna och projekten för att sedan finslipa och modifiera efterhand som det hela utvecklar sig. Freestyla lite så där på en höft. Men en grundplan är i alla fall något som jag behöver. Ett papper där det svart på vitt står vad jag ska göra. Något att ta fram och läsa igenom när man tappat tråden och undrar hur jag hade tänkt. Sedan har jag en fördel att jag är oroväckande flexibel av mig. Eller som vi säger i Värmland: ’det ordnar sig’. För det gör det ju nästan alltid. Jag kommer inte dra en lång harang här hur jag upplevde 2014 utan jag kan bara konstatera att jag är väldigt nöjd med året som gått. Det blev absolut inte som planerat. Inte på en enda punkt egentligen. Men det betyder inte att det blev sämre för det.

Tvärtom. Jag har lärt mig många nya saker. Både om mig själv och andra. Träffat massor av roliga människor. Vågat testa på saker som jag tidigare inte hann med eller vågade. Jag tror att är man bara lite öppen, nyfiken och kanske tar ett kliv till utanför den där berömda bekvämlighetszonen så kan man komma väldigt långt. Man säger liksom: ’Ahaaa’, när ett oväntat ljus kolumn glimrar till i skallen. När man inser att det inte var så svårt eller läskigt.

Och nu väntar mig en ny utmaning under nästa år. Mer specifikt kan jag nämna att detta är den sista kolumn som jag skriver här i tidningen.

Men var lugna. Ni behöver inte bryta ihop och bombardera redaktionen med övertalningsmail om att jag måste få vara kvar. För det kommer jag att vara. Jag kommer bara flytta mig till en annan sida i tidningen, och med större utrymme dessutom.

Med bilder och allt. Jösses, kan det bli bättre.

Och jag vill bara passa på lägga ut en liten teaser om att det kan vara dags för alla cyklade tjejer att knalla iväg köpa tidningen nu. Eller vara på hugget med att hämta den först ur brevlådan. Fundera på detta nu så får ni se. Min del i tidningen som kolumnist kommer jag att med varm hand lämna över till Emmy Thelberg, det blonda energiknippet ni kunde läsa om i höst- numret. Det ska bli väldigt spännande att få läsa om hennes tankar och syn på det här med att leva och andas cykel på hög nivå.

Till dess önskar jag alla läsare allt gott.