Alla har en egen världskarta i huvudet. Det finns länder som vi känner till för att vi har varit där någon gång, och så finns det naturligtvis länder där vi bor eller har bott. Vissa länder ligger relativt nära och dit kan vi åka regelbundet på ett kort besök. Andra länder känner vi till genom vänner, från nyheterna eller från böcker. Det finns också länder som vi aldrig hör något om, som vi inte har någon anknytning till. Vi kanske inte ens känner till namnen på dem, och om vi gör det vet vi kanske inte var de ligger. Den senaste kategorin länder kallas ofta ”vita fläckar på kartan”. För mig var Oman ett sådant land, fram till i år.

Jag blev medveten om min okunskap under en flygresa till södra Frankrike i mars. Då läste jag en artikel om det arabiska land som det ska vara säkrast att resa till: Oman. Vackra stränder, öknar och berg på upp till 3 000 meter – så kan artikeln sammanfattas. Med sådana berg finns förstås möjligheter för mountainbikecykling. Det bästa är att bergen ligger nära havet, så att man får lite omväxling. Jag börjar alltså söka på nätet, köper en reseguide och blir fascinerad av berättelserna om karavaner, rökelse och Sindbad Sjöfararen, som ska ha fötts i Oman.