I morse var vi samma trupp på fyra stycken som stack iväg tidigt. Dagens etapp såg nästan likadan ut som gårdagens, lång och backig med andra ord. Ska jag vara helt ärlig så har jag aldrig sett så långa backar i hela mitt liv. Kände ändå att jag hade pigga ben så jag sa till de andra att jag eventuellt drar iväg, istället för att vänta in varandra efter varje backe. Och jag var lite lätt stressad över att de skulle äta, byta kläder, köpa kaffe med mera lite väl ofta. Jag körde själv de sista fem milen och kom in kl:17:30, Maria kom in på 17:54. Jag blev så glad att han också klarade tiden.

Han är den äldre i gänget och en veteran som lärt mig mycket dessa dagar. Med sju Trans Portugal som bakgrund så ska han ha all respekt. Som när vi stod på en topp och det var dags att köra utför. Ja då fiskade han upp en tidning ur ryggsäcken och delade ut ark till oss alla. – Som Gore Tex fast billigare sa han.

Stoppa den under tröjan så håller du dig varm mot vinden. Han är rutinerad den där Mario.

//Anna