Då gav vi oss av mot Gotland,

tyvärr fick vi ingen plats på färjan från Nynäshamn vilket gjorde att vi fick köra ytterligare 160 km till för att lämna Sverige via Oskarshamn mot Visby. Ja, jag skriver -fick lämna Sverige, det kändes faktiskt som om man tar färjan för en utlandsresa. Båtresan från Oskarshamn tar ca 3 timmar. Vi anlände till Visby mitt i natten och vi hade bokat stuga i Kappelshamn ca 4 mil nordväst om Visby hos Maven stugby. Vi hittade inte direkt till stugan, men ett snabbt samtal med ägaren gjorde att vi var inne i stugan lite efter kl. 1.

Kinnerstugan

Vi hade ställt väckarklockan på kl. 9.30 då vi skulle träffa några grabbar från Gotland som skulle visa oss hur det går till med mountainbiking på denna ö. Vi hade avtalat tid genom sms och vi skulle träffas vid Kinnerstugan kl. 11.30. När vi körde upp på parkeringen mötte vi våra guider, som lite senare visade sig inte alls vara från Gotland, Janne var från Dalarna, Pontus var från Småland där Fredrik var från Halland, men alla är glada Gotlänningar numera! Vilket gjorde att det tillsammans med oss från MTB Sweden-magazine, blev en fin samling med olika ”nationaliteter”.

Förväntansfulla

Självklart blev det direkt en hel del cykelsnack, vi tittade på varandras hojar och det blev lite provkörning innan vi drog iväg. Janne, som skulle bli vår chefguide, berättade lite vad vi kunde förvänta oss ute på lederna på denna sida av ön. 

Först skulle vi ha en transportsträcka på ca 7 km och därefter runda av längs med klipporna och kusten. Här kan jag berätta för er att det första jag tänkte var: – Nej, nu blir det tråkigt, en transportsträcka på 7 km för att komma till det Janne sa skulle bli fin stigcykling. Ja, då är det väl bara att bita ihop och se till att köra så fort som möjligt över första sträckan.

Ready set go…

Nu var alla klara, läs jag var den sista som var klar med alla sista inställningar, för att dra. Från parkeringen var det ca 50 meter där vi höll vänster in på elljusspåret för att ta oss över de där 7 ”tråkiga” kilometrarna!

Som vanligt var tempot direkt högt från starten och det kändes i musklerna att vi hade haft en lång resa dagen innan, trötta som de var gjorde det också att mjölksyran kom mycket snabbare än i vanliga fall. Istället för att säga att jag egentligen inte orkade hänga med, ropade jag: -Hej ni grabbar stanna! Skall ta några bilder. Så enkelt är det om man känner för att stanna!! 

Tillbaka till sträckan, när jag pratar om en sådan då är det uppe hos oss i Värmland en grusväg, men denna var inte alls i stil med det som vi är vana vid. Det var ju rena himlen på jorden, en stig som är en aning nerför och man kan bara köra på. Det var fartfyllt och så tråkigt då när benen inte vill hänga med.

Utför på Gotland

Vilken åkning vi fick! Det började med en härlig stig genom granskog, som gick över i blandad skog och sedan fick vi vårt första möte med rostörnbuskarna. Fy vad otrevligt det var, rätt in på skinnet! Först förstod man inte vad det var som hände, sedan fick vi med ett hånskratt höra av våra guider: – Javisst, de där har vi också! Inte bara skogen ändrade snabbt karaktär, underlaget var också allt från jord-, sand- och gammal havsbotten, som har blivit till hala stenar.

Det påminde mig faktiskt om Curaçao en ö norr om Venezuela. Där fanns det också sådana vassa stenar. Det är viktigt att man verkligen väljer rätt spår för att undvika punkteringar. Visst är högsta punkten på Gotland enbart 82 meter över havet, men ifrån starten tills vi skulle runda ön, kändes det som en enda lång utförsåkning på 7 km. Fantastiskt bra cykling!!!

Äventyr

Så fort vi kom till klipporna ändrades ledensstil igen. Nu blev det krokiga tallar och enbärsbuskar kombinerat med massvis av rötter och hala stenhällar. Just dessa hällar, förmodligen gamla koraller, blev riktigt hala när det började regna. Det kändes faktiskt som om vi cyklade vintertid på isunderlag. Nu var det fokus och balans som gällde i kombination med dramatiska vyer över havet där dimman hade börjat lägga sig.

Rundan som vi fick köra var hela 14 km lång men inte skyltad och just det gör att Gotland är ett äventyrsfullt resmål när det gäller mountainbiking. Man får leta efter egna leder och bara avvakta vart man hamnar. Jag lovar er, att vi än så länge inte har hittat någon liknande led här på fastlandet.

Ett hejdå men inte ett farväl

Tillbaka på parkeringen var vi från MTB Sweden-magazine helt förtjusta över att vi fick en underbar guidad tur av dessa tre grabbar från lite överallt i Sverige. Vi sa ”Hej då” till varandra och vi hälsade att vi inom den närmaste framtiden gärna skulle återkomma och att vi då skulle höra av oss.

Fårö here we come!

När vi kom tillbaka till stugan började vi prata om hur och vart vi skulle ta vägen nästa dag. Gotland är ju ganska stort och det gjorde oss en aning nervösa då vi skulle göra ett reportage om mountainbiking på hela Gotland. Vi bestämde oss för att hålla oss till den norra delen av ön, vilket ledde till att vi nästa dag körde till Fårö. 

Gick dag ett i skogskörningens tecken, var det inte alls likadant där vi hamnade nu. Vi körde som busungar mellan raukarna över kalkstensfält, nära havet, genom smultronfyllda ängar, med måsar som jagade efter oss. Ja, här var det bara att svänga in där det såg läckert ut, en stor fördel med en ö som är relativt platt och som har hårt underlag. Det gör att man kan cykla där det ser häftigt ut, men visst skall man ta hänsyn till djur- och naturlivet, för att inte nämna alla övriga naturälskare. 

Varför sluta när det är roligt?

Efter äventyret på Fårö begav vi oss tillbaka till stugan och vi hade ännu inte fått nog av cyklingen på Gotland. Vi tog en kaffepaus och kort därefter satt vi åter i sadeln, nu för att utforska möjligheterna från där vi bodde. Vi svängde ut på asfaltsvägen till vänster och efter ca 100 meter var det tvärbromsning då vi såg en liten stig till höger. Clas svängde in först och det blev direkt en fartfylld utförsåkning med en tvärnit till vänster nu var vi framme vid havet igen. Oj oj vilken körning vi fick! Vi hade ett leende på läpparna. Vi fortsatte längs havet, ibland över kalkstensfält, ibland över gräsytor och ibland över stigar. Vi fortsatte och det kändes som om vi kunde få cykla hela ön runt, men efter ca 4 timmar ropade jag till Clas och Ole: -Vad tycker ni grabbar, är det dags att sluta och leta oss tillbaka till stugan? Vi måste ju ha kvällsmat någon gång, hon är snart åtta!

På återseende!

Vårt äventyr avslutade vi på en oerhört trevlig och mysig restaurang och självklart med en Gotlandssaffranspannkaka med salmbär (blåhallon) till dessert, dessa bär är exklusiva för Gotland. 

Vill man uppleva en ny form av mountainbiking någon gång, då kan vi varmt rekommendera att åka till Gotland. Som jag skrev höll vi till på den nordvästra delen av ön och vi upplevde alla att vi inte ville åka hem. Fantastiska vyer, med otroligt många olika underlag, en bra blandning av natur gör att vi på MTB Sweden-magazine har upplevt Gotland som någonting utöver det vanliga.

Text: Harold Abbas

Foto: Clas Ljungberg och Harold Abbas

Reportaget är en repris från ett besök till Gotland, hösten 2014

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!